Om om att odla där man står. Eller bor. Fast man bor i stan. Och har en balkong som är alldeles för liten för det egna odlingsstorhetsvansinnet som infinner sig varje vår. Så jag frågade hyresvärden om jag inte kunde ställa två pallkragar på den vildvuxna baksidan mot berget. Nordvästsluttning med tunn grässvål och knöggligt berg. I bostadsområdet Landala i centrala Göteborg. Och det fick jag. Nu är jag i startgroparna på andra odlingsåret. Och där börjar bloggen.
fredag 30 mars 2012
Kämpar
Myntan har övervintrat ute i landet. Har nu fått flytta in på balkongen. Försöker komma ihåg vad det är för sort. Grönmynta, marockansk mynta eller krusmynta? Nej inte krusmynta, det var flera år sedan, tror jag. Dessutom gillar jag inte bladen, de är för...krusiga. Så förhoppningsvis någon av de två förstnämnda. Men jag har något litet svagt minne att jag inte hittade den mynta jag ville ha förra året och köpte någon annan. Men vad kan det ha varit? Påminnelse, spara de små vita namnetiketterna (ja, dom är fula)!
Även vinbärsbusken och krusbärsbusken har övervintrat. Till min förvåning och min glädje. Förvåning därför de var lite hastigt planterade i en bergsskreva (det finns inte så många ställen att välja på, faktiskt) med ganska grunt med jord under sig. Men vilka kämpar. De står bägge fulla med små gröna knoppar. Jag fick buskarna i present av mina svärföräldrar förra året så jag vet inte hur gammal vinbärsbusken är. Förhoppningsvis byxmyndig så att det blir en massa röda vinbär på den i år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ser hoppfullt ut!
SvaraRadera